En vecka....eller tre!
Vecka 40: 3 mar - 9 mar 2010
Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.
Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Blev en lugn dag idag.
Började med en timma eller 2 vid datorn.
Blommorna skrek sedan efter min uppmärksamhet så högt (har dom gjort i flera dagar) så jag drog igång med att sätta om dom. Oj vad mycket gladare dom blev!!
Efter lite småstädning och pyssel så ville Hilda att jag skulle komma över och mysa lite medans brorsan blev hämtad på dagis. Jag var väääldigt o-svårövertalad!! :)
Lill-fian har ju gått och blivit stor!! Väldigt intresserad av taket och mina ögonbryn.
Snart har vi en egen sån liten att bära på!!
Väl hemma så inväntade jag mina stora bäsar och intog mellis.
Vi hade planerat en kväll i slalombacken men jag orkade helt enkelt inte åka upp med dom. Själva föredrog även dom att vara hemma och ha en myskväll istället.
Momma och moffa kom och hälsade på och mös med oss också.
Igår kom svärföräldrarna på besök med presenter. Fick ju så fina blommor på födelsedagen av dom men på grund av sjukdom så kunde dom inte komma och fika då. Bortskämd man blir!!!
Imorgon blir det dock slalombacken och jag ska se till att vara utvilad så jag orkar stå där och kika ett par timmar.
Fasters stora fis saknar jag så mycket!! Vi ska ta och se om vi tar oss dit nu i veckan för en påhälsning.
I övrigt så finns mina tankar mycket hos en vän för tillfället.
Hoppas så innerligt att det nu ska gå bra allting och att det får vara slut på allt elände!!
Önskar man kunde göra mer!!