Egoistiska?
Hur går tankegångarna hos de som anser sig ha rätten till att styra andra människor.
De som snäser av, ignorerar, manipullerar eller försöker styra andra genom att förnedra dessa för attupphöja sig själva.
Finns det människor som anser att de får ut något av att genom att använda sig av andras känslor få sitt ego att må bättre?
Att försöka få sina medmänniskor att göra som man vill genom att spela på deras samvete är för mig en gåta.
Hur kommer det sig att man anser sig ha rätten till det?
Att slå sig fram med armbågarna för sin egen vinnings skull och under vägen få flertalet att känna sig osklyldigt påhoppade, inkompetenta eller rent av helt värdelösa. Vad vinner man på det?
Är det kanske rentav så man ska vara för att komma någonstans i livet? För min egen del skulle jag inte kunna leva med den känslan. Att ha det som ett konstant beteende.
Att jag sårat en av människorna i mitt liv beror helt enkelt på att jag då inte visste bättre. Att jag inte orkade fullfölja mitt åtagande p.g.a. min egen psykiska hälsa.
Är detta en mognadsfråga eller beror det helt enkelt på att dessa människor mår så fruktansvärt dåligt att dom gör allt för att kunna hålla sig själva över ytan och inte ser vilka konsekvenser det får? Vill dessa människor behandlas likadant tillbaka, är det det enda beteende som de förstår? Vart ligger medkänslan hos dessa och varöfr förstår de ej vad som händer hos sona "offer"? Eller gör de det?
Är detta ett helt naturligt handlande så det är jag som tänker fel?
*suckar tungt*
Räkorna mådde jag så dåligt på så endast ett halvt glas vin gick ner.
Efter en god natts sömn såg jag fram emot fest på lördags kvällen.....ja, allt började ju bra i alla fall.....
Trevligt hade vi, fram till att något gick snett!
Nog om det, men kvällen slutade med 2 utelåsta upprörda tu som fick ta hjälp av mamma för att komma in hemma.
Nu hägrar tystnad.................
Äntligen fredag
Ska jobba till 18:00 ikväll men sedan väntar min vinbox på att bli öppnad och soffan på att bli besutten.
Till middag blir det räkor och gott vin....hoppas på lite gos åxå :)
Trevlig helg alla vänner!
VAB
Vilken resa!!
Lugnet som de första dagarna infinner sig då febern härjar går snabbt över och otålig energi tar över. Då mamman bara är ute efter att få barnen lugna för att vilande kunna kurera sig så krockar det rätt kraftigt med barnens vilja att i 5 minuter springa och busa för att sedan rasa ihop i en hostande hög gråtandes. Att underhålla dessa frustrerade barn samtidigt som man försöker behålla lugnet är en svår uppgift. Jag klarade det dock med viss tandagnisslan och idag fick barnen återvända till sin skola och sitt dagis. Själv sitter jag på jobbet, försöker komma tillbaka och återfinna min tankeverksamhet, grubbla över livet och mina senaste funderingar.
Har jag städmani?
Min älskade sambo påpekade igår mitt behov av att städa jämt och ständigt. Jag håller dock inte med på den punkten. Jag anser att vårt hem bör se så prydligt ut att vi kan ta emot besök när som helst utan att känna "skam".
Det jag starkt föredrar är att jag istället för att storstäda en gång i veckan eller t.o.m. en gång varannan vecka under en hel dag, städar och plockar ihop en halvtimma varje kväll. Att bara kunna hålla efter lite lagom och slippa dessa urtråkiga storstädningar strävar jag efter. Jag tycker själv inte att jag uppoffrar något utan bara utför en smart handling.
Bör jag tidigarelägga mina studieplaner?
Jag kommer så smått börja ett nytt jobb, ett jobb jag alltid funderat över att studera till och så smått gått och trånat efter. Nu har jag fått chansen att börja ett vikariat på 6 h i veckan och har fått klartecken från min arbetsplats så jag kan ta ut den tiden i tjänstledighet. Om detta fungerar bra och jag trivs så har jag starka planer på att börja studera och avsluta min karriär innom IT för att så småningom slå mig in på undervisnings-banan istället. Ska bli intressant att till sommaren se hur detta utvecklat sig.
Utmanad
Utmanad
Här är reglerna;
1. Länka till den som utmanat dig.
2. Berätta 7 sanningar om dig själv.
3. Berätta 7 lögner om dig själv
4. Utmana 4 personer i slutet av ditt inlägg.
5. Lämna ett meddelande till dom fyra du utmanar.
1.
Marie
2.
Jag älskar rödvin.
Jag tror på ödet.
Jag ogillar all sport.
Har grav städ-mani.
Skulle göra allt för min familj.
Ställer för höga krav på mig själv.
Tar för lätt åt mig.
3.
Grym självdisciplin.
Sprätter upp som en lärka om morgnarna.
Lättkontrollerat humör.
Fruktansvärt bra allmänbildad.
Hatar massage.
Tror på Gud.
Lever helst ensam.
4.
Jag utmanar:
Therese
Evelina
Johanna
Jessica
Barnen på ingång!
Ikväll anländer mina små!!
Saknaden är enorm, redan bara efter en vecka.
Funderingarna kring att eventuellt gå över till två-veckors-perioder känns tunga.
Tror ändå att det kan bli bäst för de små, dom stackarna hinner ju knappt landa i vardagen på ett ställe innan det är dags att packa väskan och föflytta sig igen.
Undra hur deras tankar går, det är ju absolut inte deras fel att det blivit såhär och dom ska i minsta möjliga mån behöva känna oro eller otrygghet.
Den gnagande känslan av skuld kommer alltid finnas hos mig och påverka mitt liv.
Dock vet jag ju, jag kunde ej handlat annorlunda, jag ångrar inget!
Jag vill enbart göra deras vardag så bra och lätt som möjligt.
Detta arbete pågår ständigt hemma hos oss.
Jag har hittat en helt underbar "styr-far" som dom kallar honom.
Jag har slutat med mina helg-spelning för att kunna vara hemma mera och inte vara så trött för jämnan.
Vi pysslar och bakar och myser, helt efter deras önskemål.
Den kärlek jag visar, i både ömhet, uppmärksamhet och ord finner inga gränser.
Ni är mitt allt!
Min underbara lilla familj!
Dansbands-reflektioner...
Mina "gubbar"......som inte längre är riktigt mina.
Funderingar kring mitt avhopp har pågått under några månader och tillslut hade jag bestämt mig. Jag spelade min sista spelning med Gimrings på trettondagsafton.
I dryga 3 år har jag stått på scenen med dom, skrålat och skrattat, burit och slitit, åkt i iskall buss, åkt i kokhet buss, svettats, kramats och delat alla funderingar och tankar med.
Min prioritet övergick dock till familj och vänner tillslut. Jag vill kunna planera en helg eller semester utan tanke på att en ev. spelning ska dyka upp. Jag vill kunna åka pulka en söndagsförmiddag utan att somna i backen, vill tillbringa helgkvällarna i soffan med mitt älskade hjärta och bara kramas! Kanske själv kunna åka ut och roa mig t.o.m. :)
Problemet kring fortsatt musikalisk aktivitet efter avhoppandet verkar så smått lösa sig och ett nytt engagemang har smugit sig på och ligger under planering för tillfället. En uppgift som mera kommer passa mig och mitt kommande liv i min familjeidyll. Då ytterligare framgång och satsningar är under uppbyggnad i dansbandet just nu så kändes tidpunkten för mitt svek helt rätt. Vill ge dom chansen att hitta en ersättare som är villig att medverka på deras resa.
En aning vemod och beslutsångest smyger sig på så smått ibland men mitt beslut står fast.
Kommer sakna er!
Nu flyttar jag över mitt liv hit :)
Ska genom denna sida i text försöka överföra mina tankar och funderingar över livet i allmänhet till Er.
För de som vill glutta igenom föregående bloggsida så är adressen:
http://www.familjeliv.se/hem/gryyynet/blogg.php
Kramar i massor!
