gryyynet

ca 1 timma gammal
4850 g och 55 cm lång kom jag till världen igår.

Har massor att berätta om men tänkte ta allt i korthet nu.
Mer detaljerat kan ni få senare.

I torsdags lämnade jag över övernattningarna på Barnavdelningen med Holger till hans pappa.
Upplevde det som jättejobbigt att lämna Holger men samtidigt så behövde jag en natt med Towa som helt kommit i skymundan. Innan vi åkte hem så hade jag lovat barnmorskan att titta in på förlossningen för att kolla blodtryck och sånt då jag missat tiden hos henne. Väl där så ville dom köra en kurva för att kolla lite bara. Hjärtljuden låg på tok för högt. Vi fick ligga där inne ett bra tag innan det lugnat sig något och var inte hemma föränn sent. 
Hann med ett välbehövligt bad och fick vår tid med Towa vilket var helt underbart!! Kom hem till ett städat hus och sov i en renbäddad mjuk säng. Snacka om härligt!!!!
Vaknade på morgonen 08:45 av en värk. Kände med en gång att detta var av den riktiga sorten.
Låg och klockade ett tag och det var då 9 minuter mellan.
Vi låg ett bra tag och myste med Towa i sängen, pratade och skrattade.
Gjorde iordning fika och åkte in mot stan.
I bilen klockades  värkarna på 7 minuter och väl inne stan på 5 minuter.
Towa lämnade vi hos Holger och sen gick vi ner på förlossningen.
Vi fick komma in på ett rum med en gång och dom satte kurva igen. Klockan var då 12:00.
Vid 3-tiden så kände dom på mig för första gången och var då redan 5-6 cm öppen.
Hade funderat på detta med bedövning och hade innan bestämt mig för att inte ta något annat än lustgas.
Då allt var som det var och jag var rätt trött och slut i kroppen så bestämde vi oss ändå för att prova epidural, detta trots att jag redan var så pass öppen.

Vi hann och den tiden det hjälpte var perfekt. Hann landa och få lite andrum, inse vart vi var och varför. Krystvärkarna satte igång så smått men jag var bara öppen 9. Barnmorskan fick hjälpa till att trycka undan under värkarna och jag låg på sidan. Då hans huvud var så stort (37.5) så tog detta lång tid. Jag tappade massor av blod under denna tid, det visade sig senare att moderkakan hade lossnat lite innan en bit och att jag blödde därifrån. Mitt uppe i detta så gick Ebbes hjärtlju ner så kraftigt att dom sände ett prio1-larm till läkare. Snacka om att man blev rädd! Det ordnade upp sig så smått tillslut och jag började få riktigt kraftiga krystvärkar men dom la mig på rygg istället och då fick jag mer kraft.
Mot slutet då man kände (bokstavligt) att nu får det bära eller brista så struntade jag i allt och bara tryckte på. Huvudet kom tillslut och jag vägrade vänta på nästa värk utan tryckte ut kroppen också på ren tjur.
Fredrik fick tillbaka sin halvt mosade och något bitna hand och vi var bara sådär gråtmilda och lyckliga som man är efter en förlossning. Såg på varandra och konstaterade att det nog var en Ebbe som kommit ut. Inga andra namn passade liksom.
Tillbringade sedan över en timma med att sys och hämta andan.
Ebbe las till bröstet och visade sin styrka med en gång vilket nu resulterat i blåsor och sårskorpor. 

Pappa Fredrik fick klä på Ebbe och vi fick in en bricka med fika.
Vi skickade mms och såg till att uppdatera alla.
Kom in på BB vid 11 kanske och installerade oss. Ammade igen vid 12 och 2 innan jag somnade sittandes.
Då han hade mycket fostervatten i lungorna så mådde han lite illa och pappa försökte trösta och gosa hela natten. Vid 6-tiden flyttade vi över han till mig och där somnade han in och sov hela morgonen.
Har nu ätit flera gånger under dagen men det kommer ju inte alls lika mycket som han vill ha.
Storebror och storasyster har varit hit och hälsat på.
Väldigt stolta och glada trots tårar från Towa....men hon bedyrade att det var av lycka och tackade oss för världens bästa lillebror.

Nu har dom åkt hem på permis tills ikväll, saknar dom massor men på torsdag får jag rå om dom helt igen!
Nu ska vi mysa vidare på BB där vi kommer få stanna några nätter till.